BONUSFÖRÄLDRAR SE HIT!!

Ni som har träffat en partner som har barn sen tidigare!
 
Hur nära står ni er pojkvän/flickväns ex (barnens andra förälder)?
Försöker ni hitta på nåt tillsammans allihopa?
Hur bra är föräldrarna tillsmmans?
 
Ur mitt perspektiv och vad jag fått uppleva under denna tiden som jag har varit "styvmamma" "platsmamma" eller bara pappas flickvän.
Alltså visst jag va väl lite fundersam med att han har tre barn, men jag är ändå uppvuxen med många barn omkring mig och de är absolut inte samma sak. För om mina syskon gick in i mitt rum så kunde jag slänga ut dom och tjalla till mina föräldrar men nu kan jag inte bara kasta ut dom när jag tröttnar eller har en dålig dag (ibland funderar man på den tanken *läs med en nypa salt*) För det är absolut inte enkelt att ta hand om någon annans barn, de är skit svårt, helt ärligt. 
Och nu när vi har ett gemensamt är de ännu svårare, de är inte bara att slänga sig in i ett förhållande med barn inblandat.
Nu låter de som om allt är förjävligt med att ha bonusbarn.. ABSOLUT INTE!!
Vi har haft så roligt tillsammans, skrattat och gråtit tillsammans. 
Det värmer i ens hjärta när barnen frågar efter en eller väljer att ligga i soffan med mig och bara mysa framför en film, för man måste inte alltid åka iväg för att ha roligt. Det kan bara vara mysigt att bara vara. 
Just när jag va gravid och de va en sån dag som jag hade ont i ryggen och äldsta kom och höll om mig i soffan bara för att säga att hon tycker om mig.
 
Det är dom där små sakerna som gör att man orkar, hade de bara varit skrik och bråk (vilket de kan vara i perioder) så hade man inte orkat. 
Varannan helg så är vi 6 personer som måste underhållas.
 
Jag ÄLSKAR att vara bonusmamma! Jag har fått de bästa av två världar. 
Jag har 4 barn
3 obiologiska
1 biologisk
 
Händelsen jag pratade om tidgare.
 
 
Det är såna här stunder jag älskar, när hon kommer och bara vill ha håret fixas, bara vi!

Kommentera här: